Snart kommer Frankie...

Hjälp! Snart kommer Frankie. Han är min - vad säger man - halvbror - kusin - någonting. Och väldigt busig. Jag är rädd för att han kommer att dra mig i svansen. Bäst jag övar mig i att säga ifrån.

Så här: "Grrrr!" och ser farlig ut. Fast då kanske han blir jätterädd och börjar gråta. Och så får jag skäll.

Kanske ska jag ropa "Vovv, vovv" med min högsta röst. Fast då blir nog mamma arg på mig. Hon gillar inte att jag skäller.

Eller gnälla på mamma. Men det låter töntigt, jättetöntigt. Som om jag är rädd för honom. Egentligen har jag inte så mycket emot honom - utom när han ska ta på mig. Han vet inte riktigt hur han ska göra med sina händer.

Så det är bäst att gömma sig, krypa under kökssoffan eller mammas och pappas säng.

Bild från i förra sommar'n då han var jättejobbig. Usch!